När medgång återvänder till motgång
Nu har det gått mer än ett halvår sen jag skadade handen under en handbollsträning. Efter mer än ett dussintal sjukhusbesök är jag fortfarande inte i närheten av att vara frisk. Bilden är efter min första operation som jag gjorde under november månad (bara någon vecka efter skadan inträffade) där de öppnade upp utrymme för neverna i handleden. Jag blev bättre för att sen ett par veckor senare bli sämre igen, dock inte vid tummen som denna operation åtgärdade utan nervern som går mellan nacken och lillfingret.
I veckan får jag pengar för skadan från landstinget och jag har blivit uppsatt som prio 1 patient för operationen när dissastar inträffade i natt. Pang sa det och hela handen svullna upp, känseln försvann och det kändes som de brann inuti hela armen. Paniken trädde fram för detta hade jag varit med om, exakt så här såg handlinsgförloppet ut innan förra operationen när jag blev helt svart om handen och känseln försvann. Mina föräldrar försökte övertala mig om att åka in akut men jag vägrade. Jag kastade mig ner i sängen och sa go'natt. Sov inte många timmar i natt och känseln har inte kommit tillbaka. Dessutom känner jag mig fruktansvärt svag i hela armen.. klarar inte av att bära kameran!!
Efter motgång kommer medgång, right? Gah! Ser inte ljust ut för mig. Mina föräldrar frågar hur det är med handen men jag förskönar det lite, orkar inte åka in. Plus, vad kan de göra nu? Kan lika gärna vänta tills på måndag och om de inte är bättre då kan jag alltid ringa till handkirurgen och prata med dem.. Dvs om de inte har gått över! Nej usch var bara tvungen att skriva av mig lite.. hoppas ingen blev förskräckt av bilden.. gjorde den i svartvitt så ser inte alls lika farligt och äckligt som de gjorde i verkligheten haha!
sv: jaaa super gott! har du smakat macarons ngn gång? ;D